VäRKryttares

Som ni säkert vet har Fuxelito varit dålig ett tag nu (några månader) men för några veckor sedan började han skrittas varje dag, varav en gång med mig. Han var så ivrig att få trava med de andra hästarna i ridhuset haha - men det fick han absolut inte. I tisdags fick jag sätta igång honom i trav en stund. Lille gubben orkade inte så länge. Han sköt ut bogarna i båda varven i trav och kunde inte hålla någonting på plats. Berodde ju också på mig såklart, I'm not perfect, men när han är frisk går han ju bra annars med mig. Travade kanske i 10 min högst och precis i slutet blev han lite mjuk, men han var väldigt seg så det var mycket därför såklart.

 

I onsdags red jag honom igen innan min igenridningslektion för Ågren på Lord. Foxy var mycket piggare den här gången och travade glatt på. Eftersom han var mer framåt som han verkligen behöver vara så gick han mycket bättre också, i stadigare form och mjukare. Han orkade fortfarande inte alls så länge, men vi var ändå med på lektionen i 40 min! Duktig kille!

 

I fredags innan min hoppträning red jag Foxy en tredje gång. Nu var han superpigg och hur härlig som helst att rida! Gick jättefint och sköt inte allt ut bogarna. Eller jo det gjorde han, men bara när vi travade förbi hindrena för han trodde att han äntligen skulle få hoppa. Han var så himla söt! Öronen framåt, överlycklig och sen bara.. nej. Jaaaaaa!! ...nej. Jaaaa!! nej.. Stackarn. Mot slutet fick han igång en söt spark-bockserie som varade i några sekunder. Hahahah sån energi han hade! Det var härligt att känna på igen! Blev helt varm i hjärtat! Debuterade galoppen också och allt bara flöt på. Älskade häst. You are back! 

 

På tisdag ska jag upp på hans rygg igen innan min vanliga lektion. Längtar faktiskt som bara den.

Det är stunder som dessa som mitt hjärtat bara värker efter att få sitta på Fuxelitos rygg igen. Den enda häst jag verkligen kan säga att jag älskar. Låtsas vara lite sur när man går in för att klappa men ändrar sig sen och blir världens gosigaste som blåser en i örat. Han är så himla söt när han gör rätt. T.ex. efter ett bra dressyrpass är han så himla glad och nöjd, bästa känslan! Och när han verkligen suger tag i hindrena, den känslan går knappt att beskriva. Han är svår den hästen. Det handlar om tillit. Nu litar jag på honom, och han på mig. Det gjorde vi inte i början kan jag säga. Blev stopp på vart och varannat kryss. Men nu.. Vi hade bästa perioden någonsin, men då gick han och blev dålig i benet. Helt sjukt hur mycket jag saknar att sitta på hästen och känna samspelet. Han håller på att skrittas igång av personalen, så jag ska få hjälpa till med det. Ska bli jättemysigt! Nej, fridfullt ska det bli. Hoppas verkligen att han blir bra igen snart! Bästa hästen.

 

Foto: Jag

Det var faktisskt ganska svårt att fota idag! Inte direkt bästa ljuset och sen är det ju alltid svårt att fota så att hästens ben och huvud är i rätt position. Asfult t.ex. i galopp om hästens inre framben är nere i marken. Då ser det ju ut som om hästen har askorta ben och håller på att välta. Några bilder lyckades jag med i alla fall! Kika in på den här underbara tjejens blogg hääääääääääääär där hon bloggar om sig själv och sin medryttarhäst Smaiky som försöker (med framgång må jag säga) nå toppen inom dressyren! ♥